Kl. 11 på lördagen den 7 januari ruskades julgranen ut vid Hötorget, så sa man förr och så skapades ordet julgransröste i Västergötland, detta är vad man nu för tiden kallar julgransplundring. Att avsluta julen med julgransplundring har de senaste åren skett vid Västergötlands museum, men i år flyttade traditionen till Hötorget mitt i centrala Skara. Ett 70-tal barn och ett 30-tal föräldrar och mor- och farföräldrar dansade ut julen, flera besökare stod runt granen och tittade på uppskattningsvis fanns ca 175 personer på torget. Axevalla Folkdansgille med Håkan och Ann-Marie Millton höll i gång sången och dansen. Att julgransplundringen är ett kulturarv sedan lång tid tillbaka och värt att hålla kvar tycker både Skara Gille, Mega+ och Axevalla Folkdansgille som tillsammans ordnade denna fina ”julgransröste” och som lockade både unga som gamla. Skara Gille sålde korv och kaffe för att hålla i gång värmen för de som inte dansade. Dansen avslutades med ”Raketen” sedan var det utdelning av godis till barnen vid Skaras gamla brandbil. Två skumma tomtar, Tommy Kroon och Gunnar Karlsson från Skara Gille delade ut skumtomtar till barnen
En julgransplundring, Knutfest, Knutdans eller julgransskakning eller som man säger i Västergötland julgransröste är en tradition i samband med att julen tar slut. Under 1900-talet har tjugondag Knut att associeras med barn och godis, sin storhetstid hade julgransplundringarna under efterkrigstiden. Granen kläs av och kastas ut och i samband med detta ställs advents- och julsakerna undan. I Sverige sker detta oftast på tjugondag Knut som infaller den 12 januari i år men i Skara startade man detta år en vecka tidigare. Orsaken var att julgransröstet i Skara skedde tidigare var att granen på Hötorget ska tas ner på måndagen den 9 januari, utan gran inget ”röste”.
Rolf Berggrens modell över Hötorget från 1950-talet finns ännu kvar att beskåda i skyltfönstret vid f.d. secondhandaffären några besökare tittade på modellen.
En trevlig aktivitet som uppskattades av både ung och gammal, en tradition värd att bevara och föra vidare i kommande generationer.
Lämna ett svar